blindtarmen

Jag är en trött människa. Tröttheten är en del av min personlighet. Jag får ofta höra att jag ser trött ut, då jag egentligen inte ens känner mig nämnvärt trött. Bara för att jag är tyst och glor rakt ut i luften betyder inte det att jag är trött. Jag känner bara inte för att prata..

Men min kropp fungerar dock inte som den ska på förmiddagarna. Det är ett faktum. Att äta en stadig frukost 7.30 på morgonen är lögn i helvetet för mig. Jag är nöjd om jag klarar av att peta i mig en macka till frukost. Ibland får jag lust att strypa alla morgonpigga människor som ställer femtioelva frågor på morgonkvisten, men jag lägger band på mig själv och svarar istället med ett "mm..." på deras jobbiga frågor.

Jag har sedan jag träffade Stina ändrat mina sovvanor radikalt. Uppesittarkvällarna med datorspel och tv-tittande in på småtimmarna är ett avslutat kapitel för min del. Kl 22 säger Stina "nu går vi och lägger oss" och då är det bara att lyda för min del, för jag hatar att behöva smyga runt likt en tomtenisse då hon försöker sova. Detta har lett till att jag numera är både morgon- och kvällstrött. Det verkar som om det går snabbare för kroppen att vänja sig vid att gå och lägga sig tidigt än vid att vakna pigg och utvilad.

Detta leder i sin tur till att jag endast är pigg ett fåtal timmar per dygn, mellan det att morgontröttheten har släppt tills kvällströttheten sätter in. Dessa få timmar mitt på dagen spenderas till råga på allt i skolan...

Finns det någon diagnos på den här åkomman? kronisk trötthet?