blindtarmen

Har fått samma kedjemail av några vänner. Det är inget "du kommer att dö inom tre dagar om du inte skickar detta vidare till minst 10 personer"-mail (oj vad många gånger jag har dött) eller något mindre trevligt Nigeria-brev från Dr Ismail N´knucko. Jag vet inte varför men jag tänkte att det kanske skulle vara trevlig att lägga ut mina svar på bloggen.. ett lika pubertalt som egocentriskt infall helt enkelt...

Teorin är att vi vänner ska lära känna varandra bättre. Vidarebefodra och byt ut mina svar mot dina och skicka till dina vänner inkl mig. (kopierat direkt från mailet).

1. När gick du upp idag?
08.09 (snoozade 9 minuter)

2. Diamanter eller pärlor?
Diamanter är helt klart mer gangsthaaa!

3. Senaste filmen du såg på bio?
vanligtvis helt obegåvad på att komma ihåg sånt... Narnia och prins caspian-vad-den-nu-heter. tror att jag tyckte den var bra..

4. Favorit tv-program
Tycker att Fredrik Lindström är fantastiskt rolig, brukar gilla Filip & Fredriks olika program oxå. Discovery har en hel del bra program, typ skitiga jobb med Mike Rowe.

5. Vad åt du till frukost?
En kanna kaffe och ett par mackor...med skinka...

6. Vad är ditt / dina andranamn
Seth efter min gammelmorfar

7. Din favoritmat?
Jag gillar faktiskt vanlig svensk husmanskost. Tycker även att många enklare rätter så som köttfärsås och pannkakor är grymt underskattade. Kryddstark mat gillar jag också. Jag gillar mat i stort skulle jag tro.

8. Vilken mat gillar du inte?
Inte lika enkelt, men mimosasallad ger mig direkta klökningar. Sen är jag faktiskt inget stort fan av kyckling heller.

9. Vilken är din favorit-CD för tillfället?
Just nu lyssnar jag mycket på andras favoritmusik på www.muxtape.com, som ett blandband, fast digitalt.

10. Vilken bil kör du?
Efter att sport-Forden (R.I.P) gick i graven har jag varit utan bil. Väljer att kalla det en miljöbesparing framför en ekonomisk sådan...

11. Vilken är din Favoritmacka?
Den som man vaknar och blir sugen på mitt i natten. Något fridfullt över den.

12. Vilka mänskliga drag kan du bara inte med?
folk som beskriver sig själva eller händelser som "helt crazy", brist på språklig vokabulär, eller bara dumma?

13. Vilka är dina favoritkläder?
Kan bara instämma i de andra svar jag läst. lever i mina nya träningsoverallsbyxor.

14. Om du fick åka vart du ville vart skulle du åka då?
Söderstadion. bortamatchbojkotten håller på att långsamt döda mig i abstinens.

15. Favoritklädmärke?
Ska man se till min gaderob får det lov att bli H&M:s budgetmärke. Bland idrottsmärkerna får jag säga addidas, säger bara Copa Mundial.

16. Var vill du dra dig tillbaka?
Hade jag haft pengar till att köpa en ö i karibien så skulle jag lätt kunna dra mig tillbaka där med gott samvete.

17. Favorittid på dagen?
För att inte vara allt för långrandig så är det numera på förmiddagen. Förr var jag en mer utpräglad kvällsmänniska.

18. Var är du född?
Eksjö BB, det ni!

19. Vilken är din favoritsport att se på?
Gillar curling som fan.

20. Vem tror du inte sänder detta tillbaks?
blir förvånad om någon gör det, eller ens orkar läsa hela listan.

21. Vem tror du skickar tillbaks först?
se tidigare svar

22. Coca Cola eller Pepsi?
Coca Cola

23. Fotboll eller ishockey?
Fotboll 7 dagar i veckan

24. Är du en morgonmänniska eller nattuggla?
redan avslöjat att jag numera är en glad morgonmänniska..

25. Pedikyr eller manikyr?
Livets stora fråga antar jag... Pedikyr...?

26. Några spännande nyheter att berätta för oss?
Min bror kommer att flytta upp till växjö för att plugga. Lagom spännande kanske?

27. Vad ville du bli när du var liten?
Jag ville bli fotbollsproffs, sen professor/vetenskapsman... var inne på arkeologi ett tag... men mest fotbollsproffs

28. Bästa barndomsminnet?
Något med fotbollen skulle jag tro.. svårt att plocka ut något specifikt... Bollkanonens målvaktsskola, Gothia Cup, Åvallen osv.

29. Varit i Afrika?
Ja, Tunisien

30. Nånsin rullat in någon i toapapper?
Rullade in en kille med säng som låg och sov på ett fotbollsläger en gång i förhistorien. Han blev förvånad när han vaknade.

31. Varit med om en bilolycka?
Sladdat lite obehagligt någon gång, men aldrig något allvarligt.

32. Favoritdag i veckan?
Då jag råkar vara ledig. Jag gillar att vara ledig.

33. Favoritblomma?
Eftersom Blekinge har ett eklöv som landskaps"blomma" får jag passa på den.

34 Favorit-snabbmatsrestaurant?
Subway kanske, eller pastabaren om den räknas?

35 Äger du en cykel?
Ja, en skeppshult i svart orginalmodell. Den är snabb som fan! Fick den istället för moped en gång i tiden. En bra deal, vem har kvar sin moppe nu?

36. Vem fick du senaste mailet från?
Barbro T vill att jag ska fylla i en utvärdering av förra kursen.. haha

37. Vilken affär skulle du välja att utöka ditt kreditkort?
Aktar mig noggrant för sådant. vill inte sitta och böla i lyxfällan om ett par år.

38. Läggdags?
När stina är här? kl 22.00 prick. När jag är hemma själv så brukar jag tänja på gränsen en kvart, tjugo minuter bara för att jag känner mig så vuxen då.

39. Vems svar är du mest nyfiken på av dom du skickar brevet till?
Jag är nyfiken på om jag får något svar alls!

40. Senaste personen du delade en middag med?
Hm.. definationsfråga, någon på jobbet kanske?

41. Vad sysslar du med just nu?
Skriver en enkät som aldrig vill ta slut?

42. Favoritfärg?
Bajen-grönt

43. Hur många tatueringar ?
ingen. Funderat på att skaffa en ganska länge, men saknar kanske modet till det..

44. Hur många sänder du det här mailet till?
Om vi bortser från detaljen att jag inte egentligen skickar det i mailform till någon specifik person, skulle jag med lite storhetsvansinne säga: Hela världen!! Nu fattar vi i varandras händer och sjunger "we shall overcome" tillsammans!

Jag var uppe och rotade i mitt vindsförråd i helgen. Ska ju snart flytta och då det ligger en hel del junk där uppe ansåg jag att det var bäst att inspektera läget. Mina farhågor visade sig vara korrekta och jag blev stående i värmen och plockade med alla sakerna i lite mer än en timme. Det var rätt lugnt ändå, jag hade laddat hem Jenna Jamesons "att älska som en porrstjärna" som ljudbok (den många gånger geniförklarade Neil Strauss har för övrigt hjälpt henne att skriva den, tyvärr så är den här boken det enda av hans alster som mig veterligen blivit översatt till svenska) och hade ingen större brådska med saker och ting.

I lugnet, lyssnandes till en transkriberad scen ur en porrfilm, infann sig följande tankar:

• Världens mest överskattade klädesplagg måste vara studentmössan. För det mesta läggs det ut ganska många dollars på denna traditionella huvudbeklädnad, för man tar ju bara studenten en gång (förutom i vissa enstaka undantagsfall). Under festligheterna innan den stora dagen kommer man att bli paranoid över tanken att man skulle råka supa bort mössan och utgångsställning hämtad från valfri kampsport intas varje gång en polare "bara vill prova den". När studenten väl är avklarad läggs mössan undan på vinden, med lite oklädsamma smutsfläckar och en insida full av namn som inte går att tyda. Att ha den på sig efter studenten är otänkbart, den som ertappas med detta blir först doppad i tjära, sedan rullad i fjädrar, för att till sist bli dragen efter en häst ut ur staden. Det har jag läst i en bok.

• Jag kanske ska lämna tillbaka Kribbas skridskor storlek 47 som jag lånade för 1,5 år sedan...

• Uppläsaren i min ljudbok är nog samma som har spelat in ljudet till hållplatserna på bussen, "nästa... stryyykjärnet". Kanske inte världens bästa inlevelseförmåga, på gränsen till pinsam faktiskt, men hon pratar tydligt åtminstonde. Undrar om Leif GW Persson pratar in sina böcker själv...

• Det kan vara befogat att ha fyra stycken bildäck liggandes, om man är ägare till en bil dvs. På min vind ligger de mest och samlar damm, men som Stina (tror jag?) brukar säga, har man inte ekonomi till ett bilinköp får man skaffa sig en del i taget. Jag har fyra bildäck, nu väntar jag bara på resten...

Det är en speciell känsla att skriva ett brev the old fashion way (hm.. svengelska... det här bloggandet börjar gå mig åt huvudet), det är en genuin känsla av glädje varje gång man hittar ett brev från någon mitt bland alla räkningar och reklam. Vi snackar inte om opersonliga datorskrivna brev med ett sterilt typsnitt och som är noggrant kontrollerat i datorns ordbehandlingsprogram. Raderna är långt ifrån raka och handstilen lämnar mycket i övrigt att önska, men det är lite av charmen med handskrivna brev, att bristerna får lov att lysa igenom utan att det stör helheten allt för mycket.

För mig var det lite av en utmaning att dels sätta sig och skriva för hand, men även brevformen i sig själv. Jag är uppväxt i en generation där handskriften i mångt och mycket har ersatts av datorskrivande, vilket i sig leder till att jag är ovan vid att skriva längre texter för hand. Vidare är även konsten att skriva ett vanligt enkelt brev i det närmaste en utdöd sådan, för handen på hjärtat är de flesta av oss väldigt dåliga på att att skicka iväg ett brev med jämna mellanrum. Det har helt enkelt kommit nya mer effektiva sätt att kommunicera som har konkurrerat ut den funktion som brevskrivande en gång hade. Som jag väljer att se på frågan handlar det inte om att breven ska konkurrera med telefonen eller den elektroniska posten, utan brevskrivning har ett värde i sig självt.

Låt oss göra ett expriment, skicka ett trevligt brev till en person som ni inte pratat med på länge. En moster, en gammal kompis från högstadiet eller vem som helst (vet du inte vem du ska skicka till, bläddra ner 17 steg i kontaktlistan på mobilen). Efter ett par dagar så ringer du till personen och kollar reaktionen hos denne. Jag kan lova att det blir en positiv sådan, alla gillar att få personliga brev. I detta ligger brevskrivandes egenvärde.

Inledningsvis hade jag stora problem med vad jag skulle skriva i mina brev, men efter ett tag kom jag till insikt att detta inte är lika viktigt som att man faktiskt skriver ett. Innehållet i breven varierar givetvis efter mottagaren, men i regel kan man skriva det som råkar hända för stunden, vad som kommer att hända och vad som har hänt. Gammalt hederligt skitsnack om väder och vind helt enkelt.

När du tagit dig förbi denna första fas i ditt brevskrivande och skickat iväg några brev är det dags att ta dig in i nästa, nämligen den mer avancerade formen av brevskrivning. Nu gäller det att ta fram din kreativa sida, göra dina brev mer personliga genom diverse pysseldetaljer. Detta ger sig olika i uttryck efter personlig smak och tycke, men kan exempelvis innebära byte av penna och papper, klippa och klistra osv. Min variant på detta blev ett brev skrivet på rövarspråket till min bror, med tanke på den debatt om FRA-lagen som upptar nästan all tid i tv:s nyhetssändningar, så kan man inte vara nog försiktig... stackars Jens som ska försöka tyda detta...

Sammanfattnings kan vi konstatera att glädjen i brevskrivning framför allt ligger i att göra andra glada. Genom att trixa lite med breven kan de emellertid bli ganska angenäma att även skriva, vilket då ger en dubbel glädje. En stor del i brevskrivandets själ ligger i att någon tar sig tid och skriver ett meddelande för hand helt appropå ingenting, vilket jag upplever som en skön motvikt till all den stress som det dagligen talas om. Försök att stressa när du skriver ett brev...

Meningen var att jag skulle bedöma denna hobby på något sätt, men det visade sig att jag som vanligt (gäller även mitt brevskrivande) har svårt att hålla mig kort. Har du inte tröttnat på att läsa det här inlägget redan och fortfarande är med oss så får jag be om att återkomma med en bedömning av aktiviteten, då jag fått lite mer erfarenheter om dennes konkurrenter... vilken hobby som står på tur återstår ännu att se...

Följande inlägg är fotbollsrelaterat och läses på egen risk

***

Just nu mår jag oförtjänt bra, så bra att jag börjar bli orolig över när det ska vända, för det gör det alltid. Livet som fotbollssupporter är en emotionell bergochdalbana, men nu ska vi inte hänga upp oss på det.

Just nu kan hammarby ställa vilken junis som helst på banan och denne spelar som om det vore en självklarhet med spel i allsvenskan.

Just nu klarar sig hammarby utmärkt utan en traditionell backlinje. Dra ner ett par mittfältare och skyttekungen i talanglaget (div.2) istället. Anfall är bästa försvar sägs det, släpper vi in två mål/match får vi väl göra tre frammåt.

Just nu kan Hammarby slå 26 passningar inom laget, för att sedan avsluta med ett mål.

Just nu känns en 3 målsledning inte helt säker en kvart före slutet. Det svänger om bajen som bekant.

Just nu kan motståndarnas målvakter klanta sig likt vad hammarbys ditos har gjort till en konstform de senaste säsongerna.

Just nu kan Charlie Davies göra mål. Var är ni nu alla ni som hånfullt skrattade åt mig när jag med en idiots envishet försvarade honom förra säsongen?

Chuckie D personifierar den orkan av medvind som Hammarby för närvarande befinner sig i. Han springer och springer, allt som oftast får han bollen med sig och ibland gör han t.o.m. mål. Genom att han tåar in bollen emellanåt och de billiga målen kommer mer kontinuerligt, får hela laget mer andrum. Jag är bajare, jag hade kunnat doktorera i ämnet måltorka. Frustrationen, den ständiga oron och stressen över att bolljävlen aldrig går i mål. Hammarby har fått kämpa för sina mål och har haft väldigt lite stolpe in de senaste åren.

Det skulle förvåna mig föga om Charlie inte skulle hitta nätet någon mer gång iår, om försvarsspelet skulle ramla ihop som ett korthus. Allt över 3 passningar inom laget ses som fullt godkänt, en ångestfylld tillvaro i tabellens nedre region. KRIS KRIS KRIS. Men just nu mår jag jävligt bra och det kan ingen ta ifrån mig.

Jag har en grymt irriterande ovana. Trots att jag är fullt medveten om den kan jag inte hålla den tillbaka. Jag är slav under min ovana.

Tänker er scenariot skräckfilm: huvudkaraktären är av någon anledning ensam i ett stort hus och letar långsamt med ljudliga andetag runt i huset, öppnar dörrar och allt annat de här personerna vanligen sysselsätter sig med. Bakgrundsmusiken bygger upp en spänning, vilken talar om att snart kommer det att hända något riktigt obehagligt (företrädesvis kommer ett monster/spökansikte att plötsligt dyka upp i rutan). När man plågats tillräckligt länge, dragit upp sin kudde till strax under ögonen och har hjärtat i halsgropen, då händer det på bråkdelen av en sekund. Det är de här överraskningssekvenserna (som egentligen inte är en överraskning då skräckfilmsgenren har utvecklats föga de senaste 20 åren) som jag finner mest obehagliga. Den civiliserade och analytiska människan byts mot en mindre rationellt tänkande varelse som i panik skriker rakt ut, trillar baklänges ur stolen och liggandes på golvet förbannar sig själv över att han aldrig lär sig.

Det kan tyckas att själva vitsen med denna typ av filmer är att publiken ska bli lite skrämd, det är en form av fascination över det äckliga och hemska hos människan. Det kan emellertid bli en aning handikapande om man råkar befinna sig i en biosalong och tittar på Narnia... För att strö extra salt i såren i min redan svårt sårade manlighet är det är knappast ett manligt krigiskt basröstskrik jag utstöter utan snarare ett gällt förpubertalt flickskrik.

En liten parantes i sammanhanget kan vara att jag även tycker att det är fruktansvärt jobbigt när det sker någonting som jag upplever som pinsamnt på tv. Rent instiktivt blundar jag och håller för öronen, vilket Stina finner väldigt underhållande. Finns det hjälp att söka för denna problematik? Chockterapi?

Det finns få ting i denna värld som stör mig lika mycket som när saker görs mycket krångligare än vad det egentligen är. Vårt land är ett väldigt byråkratiskt land och det har sina fördelar och är kanske att föredra framför motsatsen. Ibland blir man dock enbart förbannad, som på Malmö högskola som inte bara kan ge Stina sin lärarexamen någon gång så att hon slipper skiten. Framför allt blir jag förbannad på att det inte kan ges information i tid och på ett konkret, enkelt sätt. Ska högskolans informationssystem vara så invecklat att man borde läsa en 15 poängskurs i att hitta instruktioner på alla otaliga databaser, innan man ens funderar på att plugga någonting annat?

De av er som någon gång tex. har sökt bostadsbidrag vet att dessa inte är de enklaste att fylla i. För det första gäller det att uppskatta hur mycket pengar man kommer att tjäna på ett år, vilket inte alltid är det lättaste om man tex. för närvarande skulle råka vara arbetslös, sen ska även alla nuffror in på rätt plats i blanketten. Det ställs krav på ganska goda matematiska kunskaper samt att man läst på om alla olika undantag och regler, för att det inte ska bli fel och pengar måste betalas tillbaka. Redan där exkluderas många människor för att de helt enkelt inte klarar av att fylla i en blankett. Sen tror jag inte att Hulda 95 bast blir så imponerad när du säger att hon, som har svårt för att gå, enkelt genom några klick kan skriva ut blanketten på internet.

I den smått fantastiska kursen "Interkulturellt perspektiv på hållbar utveckling" kom jag genom kurslitteraturen i kontakt med begreppet teknofob, dvs en person som inte gärna tar till sig ny teknik. I denna, inte helt nyanserade bok, likställdes teknofoben i princip med satan (och detta sattes givetvis i något krystat sammanhang med de naturvenskapliga ämnenas låga popularitet i skolan bla bla bla). Jag ser inte mig själv som en teknofob, men samtidigt känner jag en instinktiv motvilja inför den övertro på tekniken som jag upplever idag.

Som student ligger i princip all information på internet och utan en dator får du då uppenbara problem. Varje termin får man höra om det nya kommunikationsverktygen som ska underlätta studierna och se till att all information går att nås var man än i världen må befinna sig för tillfället. Man hinner emellertid inte lära sig något av dessa system innan det är dags att byta till nästa, lika revolutionerande system. Och visst är det fantastiskt att det krävs sju (7!!) internetsidor uppe samtidigt för att kunna söka en (1!!) enda kurs inför nästkommande termin? Då vore det faktiskt att föredra med ett papper i brevlådan istället.

bananflugans vingar slår fram och tillbaka 200 gånger i sekunden...

Igår kom jag på ett aningen beklämmande faktum om mig själv. Jag var ledig och efter att ha uträttat dagens nyttigheter satt jag kl 14 och hade ingenting att göra, så jag gör som jag brukar dvs. slösurfa. Det är dock inte så spännande att surfa in på samma hemsidor 25 ggr om dagen (80% idrottsrelaterade). Jag har väldigt begränsat med intressen.

Min bror brukar ha roliga idéer och är en person som ständigt har nya projekt att sysselsätta sig med, med andra ord lite av en expert inom området hobby. Jag beslöt mig för att rådfråga honom om han hade någon hobby över till mig. Sagt och gjort, men han hade dock stora problem att finna något som han tyckte "passar" mig, då han enbart ser till begränsningarna i mitt idrottsintresse. Efter en stunds funderande kom han emellertid fram till den smått geniala idéen att jag borde ha som hobby att hitta en hobby som passar mig. Min hobby kommer den närmaste tiden att bestå i att prova på olika hobbys (vad blir hobby i plural? hobbys, hobbies, hober??), för att se om det finns någonting som passar mig. Ungefär som de där prova-på-idrottsdagarna när man var yngre...

Några idéer som jag har bollat med är brevskrivning, samla frimärken, fiske, göra eget vin i duschen, se på grymt knepiga Bergman-filmer, skriva poesi, virkning, måla en tavla, fotografi, spela sällskapsspel mm. Självklart kommer jag att gå in för de här projekten helhjärtat med den glade nybörjarens fulla entusiasm.

Jag har redan börjat beta av den första punkten, brevskrivning, och jag kommer att hålla på ett litet tag med allihop (beroende av aktivitetens karaktär, vissa kräver mer tid än andra osv.) för att alla ska få en ärlig chans. Tanken är att jag ska skriva några rader om varje hobby, betygsätta dem och publicera mina alster på bloggen. Har ni några mer eller mindre seriösa förslag på tänkbara aktiviteter, så tar jag emot dessa med glädje!