Vanemännsikan

Jag är en vanemännsika. Jag följer ofta omedvetna mönster som i den närmaste kan liknas vid ritualer. Som att jag automatiskt tar på mig min fotbollsgrejer i en viss ordning utan att tänka på det, sitter på samma plats i omklädningsrummet, gör allt i en bestämd ordning på morgonen samt att jag alltid lägger mina pengar i höger bakficka när jag är ute på krogen. Bryts en vana eller ritual uppstår det direkt kaos i mitt huvud. Någon gång har jag sprungit runt hela Sivans utan att hitta mina pengar. Då låg dem i vänster bakficka...

Men tro inte att dessa ritualer är oförändliga över tid. Nej, så är det verkligen inte. Jag hade kunnat berätta om allt skrock jag hade för mig när jag var yngre (har lärt mig att inte säga "när jag var liten" då jag fortfarande i de flestas ögon är liten), men jag hade även som skrock att mina ritualer skulle vara hemliga, annars var de verkningslösa.

Idag hade jag sovmorgon till kl 10. Jätteskönt. För ett år sedan hade jag sovit som en stock till kl 9 och gått upp och genomfört mina ritualer i vanlig ordning dvs. sätta på kaffebryggaren, sätta på datorn, gå på toa, duscha, äta frukost i kalsingarna framför datorn, klä på mig, fixa frillan och borsta tänderna. Det brukar ta en timme ungefär.

Men imorse vaknade jag 06.30, somnade om till kl 7 och låg kvar i sängen av ren envishet till kl 8. Detta ledde till att jag i princip redan var färdig med alla morgonbestyr kl 9. Så nu sitter jag här och inte riktigt vet vad jag ska ta mig till.

Som förklaring till detta fenomen och förändring i min vanemässig struktur kan man ju se till att jag har en otroligt kvällstrött och morgonpigg flickvän. Men det vore fel att anklaga henne för att hon har förstört min dygnsrytm, hon har snarare förbättrat den och jag är mycket piggare och effektivare nu än vad jag var för ett år sedan. Även om hon inte är i växjö, som fallet är just nu, så går jag och lägger mig vid 22-tiden och vaknar 06.30. Jag sover också på min sida av sängen, närmast den kalla väggen, för att nämna ytterligare en vana till som sker per automatik. Egentligen ren idioti när man bara har en 90-säng. Varför använder jag bara 45 cm av dessa?

man upphör aldrig att förvånas

Det är en märklig värld vi lever i. När Rami Shaaban släpper in en boll från halva plan i matchen mot GIF Sundsvall är det en målvaktstabbe. När Marco Senna (Villa Real) gör ett liknande mål mot Real Betis i spanska ligan benämns det som ett "dröm-mål"...

Som bajare och målvakt har jag tagit Rami i försvar trots alla gliringar från min omgivning (har folk inget bättre för sig än att sms-bomba en människa i djup sorg efter en förlust? var är ni när Bajen vinner?). Jag tycker fortfarande att det inte är en tavla, utan det är en grym prestation av GIF-spelaren som visar på väldigt god spelförsåelse. Precis som Aftonbladet verkar resonera kring Marco Sennas skott från halva plan. Lustigt... är det ingen målvaktstavla? trots att det i princip är två identiska situationer, så är det tydligen annorlunda bedömning från aftonbladets sida?

Hedman är mediakåtheten personifierad...råtta

Aftonbladet, liksom merparten av alla tidningsmedium, är bara ute efter en sak: att sälja lösnummer. Rami Shaaban är en fixstjärna och rubriker, helst krisrubriker, med hans namn säljer många lösnummer.

Folk verkar tycka att det är bortkastade pengar när lagets i särklass dyraste spelare blir petad av en reserv. Jag väljer att se det som om att Hammarby har allsvenskans i särklass bästa målvaktsbesättning. Reservkepsen Björklund går in och storspelar när LANDSLAGSMÅLVAKTEN Rami Shaaban svajar och dessutom råkar gå och bli sjuk. När tillfälle ges kommer Rami att ta tillbaka sin plats och prestera.

Mina tankar är det sista som ni tar

Cypern va hur skönt som helst. Jag har solat (lite, tål inte värme tillräckligt bra och har dessutom anlag för rikliga svettningar), badat (trots att jag är kronoberg läns största badkruka), läst (endast skönlitteratur, vilket var ett tag sedan) och motionerat (promenader mellan solstolen och poolen samt några omgångar beach-tennis).

Men desto bättre man har haft det under sin semester, desto hårdare blir man slagen av vardagens alla krav och måsten när man kommer hem. Just nu är det inte lätt att vara lärarstudent vid Växjö universitet och läsa kursen Hållbar utveckling. Jag tvivlar starkt på att jag hade varit bättre förberedd inför den stundande veckans alla uppgifter ifall jag hade låtit bli att åka till Cypern, men samtidigt blir det så mycket svårare att komma tillbaka in i skoltänket när man väl har lyckats koppla bort allt under en veckas tid.

När man får en sådan verklighetschock är det inte långt ifrån att man hoppa av utbildningen och skaffar ett jobb i kassan på konsum istället. Men det nöjet tänker jag inte ge de jävlarna. Med risk för att låta en aning konspiratorisk kan jag nämligen avslöja att jag har genomskådat deras ondskefulla plan. Storebror har nämligen upptäckt att han utbildar fler lärare än vad det finns behov för. Det Storebror gör i det läget är att han gör lärarutbildningen oerhört tråkig, med stora inslag av AUO (allmänt utbildningsområde). Storebror vill döda studenternas motivation och vill att de ska finna sina studier meningslösa. Tråkiga föreläsare, som avhandlar ännu tråkigare ämnen är avsedda för att studenterna ska ledsna på skiten och sadla om till telefonförsäljare.

Plan B, när Storebror märker att hans uttråkningsplan inte hjälper i tillräckligt stor utsträckning, är att trycka ihop alla inlämningarna och uppgifter så att arbetsbördan ska avskräcka de stackars lärarstudenterna. Han beslutar sig även för att kasta in lite nya uppgifter, helt från ingenstans, som dessutom till synes saknar någon som helst relevans. De som inte bränner ut sig på vägen frågar sig åtminstone både en och två gånger varför de utsätter sig själva för en sådan press.

Nu när du vet det svenska utbildningssystemet smutsiga hemlighet gör du bäst i att vakta din rygg vart du än går. Gå helst ingenstans efter mörkrets inbrott. Ser du någon som följer efter dig, spring så in i helvete.

...och framför allt, ta inte saker för mer än vad de faktiskt är!

Topp 5

Jag har alltid fascinerats av idrottsmän som avviker från det normala. Då helst inte enbart i deras prestationer utan även i deras sätt att tänka och vara. Det jag tycker är så fantastiskt roligt när det kommer fram en idrottsman som trots att han (eller hon får jag tillägga eftersom vi lever på 2000-talet) inte följer strömmen, ändå framstår som en vinnare. Utan dessa bohemers framgångar inom deras idrott hade vi förmodligen aldrig kommit ihåg dem, men det är i första hand deras galenskap som fastnar i våra minnen.

Jag tycker att det är skitroligt att den alpina skidåkaren Bode Miller bor i en husvagn, har sin bästis som personlig kock och alltid värmer upp med en krogrunda kvällen innan viktiga tävlingar. Många har hamnat i svårigheter efter deras aktiva karriär, då de även då inte velat passa in i något mönster. Det är emellertid en felaktig slutsats att dessa excentriska idrottsmän alltid innebär problem för sin omgivning.

Därför tänkter jag presentera en topp-lista med några av de mest excentriska idrottsmän som gått på denna jord. Kort och gott, en lista över de, enligt mig, 5 galnast fotbollsmålvaktern. Kvalificeringen till topplistan har varit tidskrävande, men är nu fastställd. Jag har valt att enbart ha med målvakter som har lyckats på högsta nivå (i varierande grad givetvis) och för de flesta fotbollsupportrar är välkända namn. Jag kommer med jämna mellanrum uppdatera listan och börja bakifrån, för att få en schysst nedräkningseffekt.

Men nu ska jag skita i det här sålänge. Om lite mer än 24 timmar sitter jag i en solstol på Cypern med en Piña Colada i näven. Solong suckers!

teknikens under

Jag vet inte vad som hände i mitt huvud i söndags förmiddag. Problemet kanske rentav kan förklaras igenom att det var just det som var bristen, att det inte hände något. I vilket fall så upptäckte jag, bakfull som ett ägg, att min mobil hade stängt av sig. Den har gjort det ett par gånger tidigare så det var inget konstigt med det. Det kan dock vara svårt att öppna en mobiltelefon med sin bankomatkod (jag har givetvis olika koder till allt)..

Uppenbarligen funkade inte bankomatkoden. Nähe tänkte jag, jag får väl prova något annat. Så jag försökte med portkoden till lägenheten i Karlskrona, utan önskat resultat. Trots att jag vet att man bara får tre chanser på sig innan telefonen låser sig och begär PUK-kod försökte jag en sista gång och telefonen låste sig (PUCKO-kod sa en av mina gamla handbollstränare en gång och han hade nog inte så fel i det).

Det är inte så att man går runt med en PUK-kod i bakfickan när man är på träningsläger i Hällevik, så jag fick snällt vänta tills jag kom hem till Växjö innan jag, om möjligt ännu tröttare än vad jag var på förmiddagen, började härja med PUK-koder och den biten. Eftersom mitt SIM-kort är från den tiden innan Europolitan blev Vodafone som sen blev Telenor, har PUK-koden försvunnit någonstans på vägen. Då visar det sig att man nu för tiden kan gå in på Telenors hemsida och logga in på "mina sidor". Där står PUK-koden på förstasidan.

Som den bakåtsträvare jag är, gnäller jag alltid på alla nymodigheter. Jag är av uppfattningen att det som är tänkt att underlätta med tekniken oftas krånglar till det istället. Som vid Växjö universitet där man får gå in på 100 internetsidor och logga in på lika många innan man förstår vad som ska göras. Men den här gången så räddade den moderna tekniken mig, dessutom på ett väldigt smidigt sätt. Även en trasig klocka går rätt två gånger om dygnet.

image29

RSS 2.0