blindtarmen

Jag vet inte vad som hände i mitt huvud i söndags förmiddag. Problemet kanske rentav kan förklaras igenom att det var just det som var bristen, att det inte hände något. I vilket fall så upptäckte jag, bakfull som ett ägg, att min mobil hade stängt av sig. Den har gjort det ett par gånger tidigare så det var inget konstigt med det. Det kan dock vara svårt att öppna en mobiltelefon med sin bankomatkod (jag har givetvis olika koder till allt)..

Uppenbarligen funkade inte bankomatkoden. Nähe tänkte jag, jag får väl prova något annat. Så jag försökte med portkoden till lägenheten i Karlskrona, utan önskat resultat. Trots att jag vet att man bara får tre chanser på sig innan telefonen låser sig och begär PUK-kod försökte jag en sista gång och telefonen låste sig (PUCKO-kod sa en av mina gamla handbollstränare en gång och han hade nog inte så fel i det).

Det är inte så att man går runt med en PUK-kod i bakfickan när man är på träningsläger i Hällevik, så jag fick snällt vänta tills jag kom hem till Växjö innan jag, om möjligt ännu tröttare än vad jag var på förmiddagen, började härja med PUK-koder och den biten. Eftersom mitt SIM-kort är från den tiden innan Europolitan blev Vodafone som sen blev Telenor, har PUK-koden försvunnit någonstans på vägen. Då visar det sig att man nu för tiden kan gå in på Telenors hemsida och logga in på "mina sidor". Där står PUK-koden på förstasidan.

Som den bakåtsträvare jag är, gnäller jag alltid på alla nymodigheter. Jag är av uppfattningen att det som är tänkt att underlätta med tekniken oftas krånglar till det istället. Som vid Växjö universitet där man får gå in på 100 internetsidor och logga in på lika många innan man förstår vad som ska göras. Men den här gången så räddade den moderna tekniken mig, dessutom på ett väldigt smidigt sätt. Även en trasig klocka går rätt två gånger om dygnet.