nedräkning

Nu har snusångersten börjat komma krypande på mig... Jag har bara 5 dagar kvar som snusare...

Det är lätt hänt att man i den situation som jag nu befinner mig i börjar glorifiera snuset. Jag tar en snus för att koppla av, jag tar en snus när jag har trevligt och jag tar en snus för att trösta mig själv. Den naturliga frågan blir då ifall jag kommer att uppskatta dessa situationer lika mycket utan snus. Kommer jag att ha en känsla av att det är något som fattas?

Nej, jag ska inte sänka mig till denne självömkans nivå (inte ännu ivf). Det är jag mot beroendet. Det är inte jag som intalar mig att snuset är min vän, det är drogen själv. Jag behöver inte snusets vänskap, det är den som behöver mig. "I don´t like the drugs, but the drugs like me" som en viss Marilyn Manson har sagt (han syftade förmodligen på något tyngre droger dock).

Oavsett hur mycket herr General viskar till mig ska jag inte falla för hans lockelser. Han är ondskan i dess renaste form och vill bara utnyttja min svaghet.



image10

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0