Webbradions förbannelse

Det finns ingenting som kan få mig att må så dåligt som när jag lyssnar på en Hammarbymatch på Sveriges Radios webbradion. Detta högst frivilliga självplågeri har många gånger fått mig skrika avgrundsvrål i ren frusteration, ofta inte över hur matchen i sig gestaltar sig, utan för att jag inte begriper vad som händer. "Sundsvall har bollen mitt på Hammarbys planhalva... *smack*... går förbi hammarbybacken Johansson...*mummel* nej Sleyman... MÅL!, jag kunde inte se vem som sköt, men det gick väl via en Hammarbyback?...".

Ibland funderar jag över hur SR fördelar kommentatorerna mellan de olika idrottsevenemangenn. Min misstanke är att webbradion fungerar lite som en praktikplats där de unga förmågorna får prova sina färdigheter. Tyvärr visar det sig allt som oftast att de inte pallar för trycket med resultatet att de inte klarar av att förmedla ut till mig som lyssnare vad som egentligen händer på planen. Man har hört en hel del sköna lirare med mindre koll på läget kommenterat matcher på webbradion. Märkligt att man aldrig hör någon av dem kommentera mer än en match...

Usch, ibland undrar man om det är värt det. Är det inte bättre att stänga av idioten som envisas med att säga Freddy Söderström (Hammarby har en Freddy Söderberg och en Fredrik Söderström) och göra någonting annat. Men nej, det vore faktiskt att svika Hammarby... på något märkligt sätt... om jag ska vara riktigt frank så kan jag faktiskt inte göra någonting annat alls samtidigt som jag lyssnar, jag kan ju missa någonting mitt i all kylskåpspoesi av lösryckta meningar och syftningsfel.

Vad jag har gjort för att förtjärna detta straff vet jag inte, men det jag vet är att jag kommer att spendera nästa matchdag efter samma ångestfyllda premisser. Förresten vann Bajen med 2-1 efter mål i 93:e minutern, givetvis la webbradion av i 85:e minuten...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0